Vegabarens historia börjar bakom en ko

Den här texten handlar om Vegabaren, Sveriges äldsta hamburgerbar. Men det handlar till stor del även om grundaren Erik Engström, en stridbar och välkänd profil i Haninge. Efter en USA-resa på 50-talet inspirerades han av den populära snabbmaten och introducerade nyheten hamburgare 1957 – dock i strid med den tidens bestämmelser.

Erik Engström är 93 år och fortfarande en återkommande gäst på Vegabaren, trots att det är närmare 30 år sedan han sålde den. Vegabaren ligger på Nynäsvägen 8, ett stenkast från det nya Vega som växer fram. Vi avnjuter varsin Sambalburgare, ställets mest kända rätt. En god och smakstark kaloribomb man står sig på hela dagen.

Välkänt och prisat stamhak

Till Vegabaren kommer många stammisar som bor eller arbetar i närområdet. Men stället är känt långt utanför Haninge och lockar även långväga gäster. Svenska Dagbladet genomförde 2012 en stor omröstning om Sveriges bästa hamburgare, där Vegabaren tog en hedrande tredjeplats i kamp med de stora kedjorna och trendiga nyburgare. Och det är inte bara hamburgare som lockar besökare. Enligt en läsaromröstning i Expressen 2009 tog Vegabaren hem utmärkelsen ”Sveriges bästa korvmoj”.

Det var en gång…

Men Vegabarens historia börjar betydligt längre tillbaka i tiden. Erik Engström föddes på en liten jämtländsk bondgård 1925 under knappa förhållanden.
– Jag föddes bakom en ko. Vi hade fem, sex kor och lite åkermark – men det var ganska knapert, berättar Erik.

Som 15-åring sökte han istället lyckan i Stockholm, dit systrarna redan hade flyttat. Han fick jobb som springschas och bodde hemma hos en av systrarna.
– På mitt första arbete minns jag att jag tjänade 15 kronor i veckan. Jag bodde i en garderob hos min syster.

Från polis till kioskägare

Erik gjorde värnplikten och så småningom anslöt resten av familjen till Stockholm efter att ha lockats sälja marken till träpatronerna. Han tog anställning som polis och efter några års patrullerande i gamla Klarakvarteren blev Erik utkommenderad till Handen.
– Jag gillade att hjälpa människor, men var inte så förtjust i det administrativa – som skriva rapporter. Det var nog aldrig meningen att jag skulle bli polis egentligen och efter ett tag skaffade jag ett café 1953 för att få lite variation.

Ett par år senare lämnade Erik polisen för att satsa på matservering. Vid den här tiden byggdes Farsta och trafiken längs Nynäsvägen blev allt tätare. Byggjobbare behövde fylla på med energi.
– Jag hade köpt en tomt längs Nynäsvägen närmare Vega och ansökt om att få sälja korv.

Förebilden till Vegabaren öppnar

Vad som senare skulle komma att bli Vegabaren öppnades 1957 som korvkiosk och blev snabbt ett populärt ställe. Inte minst bland knuttar och raggare som hade stället som samlingsplats och lite av ungdomsgård.
– En stammis berättade att hennes föräldrar gick hit och åt varje vecka och åt och hon brukar säga att hon blev till mellan fläskkotletterna, säger Erik och ler.

Men fläskkotletter och en omfattande meny kom senare. Innan dess var det väldigt reglerat vad man egentligen fick servera från en grillkiosk. I slutet av 50- och början på 60-talet var det tillåtet att sälja korv, köttbullar och kroppkakor. Hamburgare var okänt och passade inte in i myndigheternas mall.

”Jag säljer platta köttbullar”

Det gäller att vara lite kreativ när man stöter på hinder. Erik blev uppmuntrad att marknadsföra sin nymodighet som platta köttbullar och sålde dem officiellt som sådana tills myndigheterna gav med sig.
Vegabarens ägare idag är Carlo Taccola och familjen Polat. Carlo kom till Sverige som turist redan 1964, men blev kvar och började som diskare hos Erik. När han först fick smaka hamburgare hos Erik tyckte han att det var det godaste han ätit. Sedan dess har han själv förfinat och utvecklat menyn, vilket vi hamburgerälskare är tacksamma för.

Här kan du se matprofilen och före detta Melodifestivaldeltagaren Edward Blom berätta om Eriks insats för hamburgarens genombrott i Sverige och den svenska snabbmatshistorien. Cirka fem minuter in i filmen kommer historien om Erik Engström.